Det regnade kraftigt i flera dagar i början av maj 1919. Regnet smälte den snö som ännu låg kvar. Vattennivån och strömstyrkan i Selångersån ökade snabbt. Ån svämmade över sina bredder och var snart mer att likna vid en älv. Slam och bråte av olika slag drev med strömmarna.

Broarna över Selångersån hade svårt att stå emot strömmarna. Storbron och Tivolibron klarade sig något så när. Puckelbron rasade helt. När solen tittade fram och vattennivåerna började sjunka gick en tät ström av människor från Tivolibron ända upp till Videsbron för att beskåda vad vårfloden hade ställt till med. Då kunde man också se att det inte bara var broarna som hade skadats utan ännu större var skadorna på boningshusen längs ån.

Snart fick sundsvallsborna också kännedom om de stora skador som vårfloden hade orsakat utanför staden och kanske allra mest i Ljustorp.

Nu finns ett nytt tema som berättar om översvämningen och dess konsekvenser.

Läs mer här:  Översvämningen 1919