Rullan

Utvärdshuset Rullan. Fotograf: Okänd Bildkälla: Sundsvalls museum

Utvärdshuset Rullan.
Fotograf: Okänd
Bildkälla: Sundsvalls museum

På Selångersåns norra strand, strax väster om Storbron, stod på 1800-talet en stor vit träbyggnad, Vattenkuranstalten, uppförd redan 1852-53. Kring byggnaden anlades tidigt en park, som fick namnet Badhusparken. Det började med en trädallé utmed Selångersån, som planterades 1861. Följande år fortsatte man med en parkanläggning på ovansidan av byggnaden. Badhusparken med dess planteringar stod öppen för allmänheten och blev snart en omtyckt promenadplats.

Vattenkuranstalten var ett brunnshotell där man ägnade sig åt hälsovård enligt tidens nya läror. Både brunnsdrickning, bad och hygien ingick och man hade en anställd läkare.

Kring verksamheten utvecklades med tiden ett sällskaps- och nöjesliv. Sommaren 1870 öppnade källarmästare Robert Kahn ett så kallat schweitzeri i brunnssalongen, den tidens caférörelse på modet med servering av starka drycker. Varje afton blev det musikunderhållning och ibland dans. Robert Kahn började också med sommarteater från en liten scen i parken. Rörelsen växte och 1875 planerades ännu en våning på brunnshuset, en påbyggnad som ritades av arkitekten Per Appelberg. ”Ombyggnad af Utwärdshuset Rullan” kan man läsa på ritningen. År 1877 tog källarmästare J E Lundén över restaurangen och nöjesverksamheten i Badhusparken, som det fortfarande kallas. Den planerade utbyggnaden av brunnshuset tycks ha fått vänta till 1882.

Redan sommaren 1877 blev källarmästare Lundén kontaktad av den kände cirkusdirektören Jules Léonard som önskade göra ett gästspel i Sundsvall. Snabbt uppfördes en cirkusbyggnad i Badhusparken. Den 23 augusti 1877 invigdes Sundsvalls cirkus med ett framträdande av Circus Léonard, Sveriges vid den tiden kanske främsta cirkussällskap. Cirkusföreställningarna blev populära och lockade mycket folk till Badhusparken. På försommaren nästa år fick sundsvallsborna se ännu en berömd föreställning: Baptist Schreiber, kallad Konstberidarnes Konung, visade sina ryttarkonster här! Cirkussällskap gästade sedan staden vid ett flertal tillfällen varje sommar och gav föreställningar under någon veckas tid vardera.

J E Lundén var en ansedd källarmästare, som vid den tiden även drev Stadshusets hotell och restaurang. Han utvecklade verksamheten i Badhusparken och utmanade våren 1878 Tivoli med att lansera sitt utvärdshus under namnet Rullan. Snart började benämningen användas för hela anläggningen. Sommaren 1878 lät källarmästare Lundén även bygga den åttakantiga teatern i parken, vilken invigdes den 1 augusti. Tidigare hade man bara haft en utomhusteater, nu kunde man gå in under tak. Även denna var dock bara en enkel sommarteater med tunna brädväggar, och regnet smattrade på papptaket. Under åren efter stadsbranden 1888 och tills den nya teatern inne i stan var färdig 1894 var Rullans teater den enda teaterlokalen i Sundsvall.

Källarmästare Lundén avled 1883 och C J Dahné drev verksamheten vidare. Nu kom Rullans verkliga glansperiod. Nöjeslivet blev ännu intensivare med flera attraktioner på samma dag, nästan hela säsongen. Det kunde vara teater, varieté, balett, cirkus, trollkarlar eller annat, hela tiden med musikunderhållning i parken, och med nytt program dagligen. Och på sensommaren gavs stora fyrverkerier i parken.

Nöjesparken Rullan fick en kort men intensiv blomstring. Verksamheten lades plötsligt ner i april 1894. Stadsfullmäktige drog in utskänkningstillståndet för att prioritera Tivoli, väl medvetna om att detta innebar slutet för Rullan. Restaurangbyggnaden revs kort därefter och några år senare även övriga byggnader, cirkusbyggnaden 1897 och teatern 1901.

Det är oklart varför Rullan lades ned. Det var Sundsvalls största nöjespark med många aktiviteter som drog mycket folk. Restaurangen var högklassig och restaurangbyggnaden renoverad senast året innan. Men Rullan var det folkliga stället, Tivoli det exklusiva. Svårigheter att klara ekonomin hade man förstås haft länge men lyckats lösa. Det var dock andra tider nu på 1890-talet, folkrörelserna hade börjat växa fram, både arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Det fanns behov av en ny sorts nöjespark, en folkpark. Två likadana gammaldags utvärdshus kändes inte längre motiverat. Och cirkusarna hade vuxit ur Rullans cirkusbyggnad och man hade fått en ny teater inne i stan så Rullans sommarteater behövdes inte längre. Men det kanske främsta skälet var nog att stan hade vuxit och man behövde dra fram Fabriksgatan västerut, just där Rullan låg.

Kvar stod den gamla Vattenkuranstalten nere vid stranden, som med tiden kommit att tjäna som varmbadhus. Den revs först 1908, när det nya varmbadhuset vid Kyrkogatan tagits i bruk.

Läs mer:
Rullan – artiklar